Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ur genusperspektivet bidra till ökad förståelse om kvinnors och mäns olika förutsättningar för sångutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sångrösten eller är anatomin faktorn som styr sångrösten? I en fallstudie där fyra sångpedagoger och dirigenter medverkar, uppmärksammas genus som pågående konstruktion och visar hur detta återkommande reproduceras i sångutövningen. Sångpedagogernas erfarenheter har jag ställt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlärda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen är att uppsatsen visar på hur socialt konstruerade könsroller påverkar sångutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet är enligt mina informanter hårt, tufft och kraftfullt för killar och känsligt, mjukt, och vackert för tjejer.

Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004. Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext. Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk. Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme..

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats.Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling..

AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lämna sin anställning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i två dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkätsvar från 65 tjänstemän arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sådant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anställningstid, ålder eller kön och intentionen att sluta.

Uppsatsen behandlar våldtäkt som krigföring och hur fenomenet kan förstås med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrån fallstudien som metod då vi har låtit en dom från the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad händelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stå som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgår vi från denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men även för att föra vidare teoretiska diskussioner om våldtäkt som krigföring utifrån vårt intersektionella perspektiv. Detta innebär att vi visar på hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, något som den tidigare forskningen har saknat hittills. Utifrån de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till användandet av våldtäkt som krigföring, vilka alla går ut på att "de andra" skall nedvärderas samtidigt som den egna identiteten uppvärderas.

Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden..

Media är en central aktör när det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses på i samhället. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om händelser där föräldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur män och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. Vårt underlag har bestått av fyra stycken händelser som Aftonbladet har rapporterat om. Vår analytiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har använt oss av genusteori.

Syftet med denna uppsats a?r dels att underso?ka egenskaper hos ra- tionella polyederkoner och deras genererande baser, ka?nda som Hilbert- baser, och hur dessa kan anva?ndas fo?r att konstruera de halvmagiska kvadrater som Benjamin Franklin konstruerade pa? 1700-talet och som matematiker har roat sig med sedan dess. Vidare angrips fra?gan om hur Hilbertbaser fo?r spetsiga polyederkoner hittas, och en algoritm fo?r detta presenteras. .

I både den svenska och den danska kursplanen för historia på grundskolan står det att eleverna ska känna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad är kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod då länderna har många gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jämför tre svenska och två danska historieläroböcker.

Tjänster för "självkvantifiering" är populära och innefattar ofta funktioner för jämförelser av prestationer användare emellan. När en kultur av jämförelse uppstår finns det risk för att användare bedömer sina prestationer utifrån de normer som bildas i en viss krets ("normerna"). Detta i kontrast till att bedöma prestationer utifrån vetenskapligt motiverade rekommendationer ("rekommendationerna"). Vi ville ta reda på hur användares omdömen påverkas av de två olika grunderna för jämförelse. Vi fokuserade på den enkla självkvantifieringstypen stegräkning. Vi lät 20 personer använda en stegräknare under en veckas tid.